
Det var Helsingborgsföretaget Förstärkta Familjehem Ramlösa AB som lade vantarna på den 900 000:e .se-domänen genom att registrera namnet Forstarktafamiljehem.se hos Nordreg.
Enligt .SE växer den svenska toppdomänen .se snabbare än genomsnittet i Europa och dessutom snabbare än .com, .eu, och .net, i Sverige.
– Nettotillväxten i år kommer troligtvis att ligga mellan 12 och 13 procent, vilket är högre än genomsnittet i Europa. .Com har en tillväxt på cirka fem procent per år, säger .SE:s informationschef Maria Ekelund till Crystone News.
Även Statistiska Centralbyråns rapport Företagens användning av IT 2008 visar att det är .se-domänen som dominerar i Sverige. 85 procent av svenska företag med mer än tio anställda har minst ett domännamn registrerat. Nio av tio av dessa företag har åtminstone en .se-domän, fyra av tio har en .com-domän och var femte företag har en .nu-domän registrerad. Därefter följer toppdomänerna .eu, .org och .biz.
Och när företagen fick svara på frågan om vilken toppdomän som de ser som sin primära, det vill säga den de använder sig mest av i Sverige, är det i princip bara .se (80 %) .com (16 %) och .nu (2 %) som finns med på kartan.

Men även om tillväxten av antalet domäner under .se fortfarande är god så är den procentuellt sett ändå mer blygsam nu än den var för några år sedan. Från 2002 till 2003 ökade antalet aktiva .se-domäner med över 100 procent, mycket tack vare att antalet nyregisreringar exploderade i och med de nya generösare reglerna. Sedan dess har tillväxttakten av aktiva domäner sett ut så här:
Med knappt tre månader kvar av 2009 ligger siffran på 9 procent, och Maria Ekelund räknar alltså med att den vid årskiftet kommer hamna någonstans mellan 12 och 13 procent – den klart lägsta tillväxtsiffran på många år.
– Det är svårare att hålla en hög nettotillväxt ju större basen blir. Vi ökade ju mycket i samband med liberaliseringen (2002-2003), så att det stabiliserar sig nu är helt i sin ordning, säger Maria Ekelund.
1998 registrerades den 50 000:e och hösten 2006 passerades 500 000 .se-domäner. Nu när .se-domän nummer 900 000 registrarats räknar .SE med att antalet .se-domäner passerar en miljon under nästa år.
Hur ska ni fira det, Maria?
– Vi håller som bäst på att planera inför den miljonte .se-domänen och vi kommer definitivt att uppmärksamma det, men exakt hur vet jag inte än. Någon slags pris blir det nog, hälsar Maria Ekelund på .SE.
September är historia, och Crystone News presenterar de tio största kända domännamnsförsäljningarna under perioden, enligt DN Journals officiella statistik.
Försäljningen av Call.com är alltså den enda som överstiger en miljon dollar i september, vilket i skrivande stund placerar affären på plats 5 över årets hittills största domänförsäljningar. Årslistan toppas alltjämt av Toys.com som i mars såldes för 5,1 miljoner dollar.

– Som vanligt står gamblingrelaterade domäner högt i kurs. Gamble.mobi såldes för 33 000 dollar redan i slutet av 2006. Sportsbook.mobi såldes några år senare för 129 800 dollar och Poker.mobi för 150 000 dollar, säger Markus Jalmerot som bland annat driver bloggen Relevansanalys.
Markus Jalmerot nämner också att Ringtones.mobi ska ha sålts för 145 000 dollar och att Flowers.mobi för 200 000 dollar.
– För övrigt har många riktigt bra generiska domännamn under .mobi gått för under 10 000 dollar, säger Markus Jalmerot. Men det är definitivt ingen toppdomän jag skulle satsa på ur investeringssynpunkt. Tänk själv, hur ofta har du skrivit in ”.mobi” efter ett sökord eller företagsnamn som du vill besöka? Själv har jag aldrig gjort det. Det är inte direkt någon ”type in-domän”.
Enligt Markus Jalmerot är de flesta ägarna av .mobi-domäner amerikaner. För den svenska marknaden tycker han inte att mobi-domäner är särskilt relevanta, såvida det inte handlar om att bevaka sitt eget företagsnamn eller varumärke.
– Det är ju alltid viktigt att bevaka och säkra relevanta domäner, så även för .mobi. Det kan bli en tidskrävande och onödig kostnad att behöva kämpa mot någon som äger vad du anser vara ”din domän”.

– Icann har tidigare haft kortvariga avtal med amerikanska staten för administration av rotzonen. Det som hänt nu är att det gamla avtalet upphört och att ett nytt avtal mellan amerikanska staten och Icann har slutits, förklarar Staffan Jonson från .SE för Crystone News.
.SE ser beslutet som ”en utveckling i rätt riktning” och hoppas nu att Icann verkligen kan axla det tunga ansvar som organisationen nu får.
– Vi tror på en administration av internet som i första hand tillgodoser just internets bästa. Vi menar att en icke-statlig internationell organisation av Icann:s typ är bäst lämpad att tillgodose den dagliga driften av internet. Sedan återstår givetvis att se vad de faktiskt lyckas åstadkomma. Organisationen har fått en långt större grad av frihet. Nu gäller det att Icann klarar av att leva upp till många och högt ställda förväntningar, säger Staffan Jonsson.
I det nya avtalet har alltså den amerikanska staten ett mindre direkt inflytande över Icann än tidigare. I en video på Icanns webbplats ger en märkbart nöjd Rod Beckstrom, vd på Icann, sin syn på vad det betyder. Även EU:s kommissionär Viviane Reding välkomnar beslutet.
– Internetanvändare i hela världen kan nu lita på att Icann:s beslut om domännamn och adresser kommer att vara mer oberoende, med hänsyn till allas intressen, säger Viviane Reding i ett uttalande.
I septemberupplagan av Crystone News berĂ€ttade vi om hur Kommunikationsmyndigheten ville införa en förprövning av domĂ€nnamnsansökningar som innehĂ„ller ordet âbankâ för toppdomĂ€nen .se.

â Ordet bank har ett sĂ€rskilt skydd i lagen. Vem som helst fĂ„r inte anvĂ€nda ordet i betydelsen bank- och finansieringsrörelse. Syftet med en förprövning Ă€r att minska risken att bank anvĂ€nds pĂ„ ett vilseledande sĂ€tt, sa Christoffer Karsberg till Crystone News dĂ„.
Sedan dess har kritiken frÄn svenska webbhotell och domÀnintressenter vÀxt ytterligare. Bland annat tog Binero för nÄgra veckor sedan initiativet till namninsamlinegn Namnbank.se som i skrivande stund samlat över 8 000 underskrifter.
Och den 28 september kom sÄ PTS besked att de överger kravet pÄ förhandsgranskning. Christoffer Karsberg förklarar nu varför:
â Vi har kontinuerligt fortsatt att analysera frĂ„gan, samtalat med intressenter och förstĂ„s ocksĂ„ lyssnat pĂ„ de synpunkter som har kommit fram i debatten. NĂ€r vĂ„ra frĂ„gor debatteras Ă€r det viktigt att vi har öronen öppna och reflekterar snarare Ă€n att stĂ€nga öronen.

â VĂ„r mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att finna en bra lösning som skyddar konsumenterna mot att registrering av domĂ€nnamn som innehĂ„ller ordet âbankâ, i betydelsen penningbank, anvĂ€nds pĂ„ ett vilseledande sĂ€tt. Jag anser att den förhandsgranskning vi har krĂ€vt riskerar att mĂ„let med vĂ„r tillsyn inte kommer att uppnĂ„s om vi fortsĂ€tter att driva frĂ„gan pĂ„ det sĂ€ttet. DĂ€remot finns en öppenhet hos .SE för att diskutera alternativa lösningar, sĂ€ger Christoffer Karsberg till Crystone News.
Danny Aerts, vd pÄ .SE, stÄr fast vid sin tidigare kritik mot PTS ursprungliga förslag, men Àr nu mer hoppfull om en bra lösning.
â Det finns mĂ„nga skĂ€l till att det Ă€r olĂ€mpligt att spĂ€rra bokstavskombinationen âbankâ i domĂ€nnamn. Men precis som vi skriver i vĂ„rt svar till PTS, för vi gĂ€rna en dialog med PTS och Finansinspektionen för att komma fram till en effektiv och rĂ€ttssĂ€ker efterprövningsmetod. Vi tycker att det Ă€r positivt att PTS ocksĂ„ uttrycker att man vill hitta en lösning för starkare efterprövning, sĂ€ger Danny Aerts i ett uttalande pĂ„ .SE:s hemsida.
Enligt Go Daddys pressmeddelande har de under en längre tid undersökt möjligheterna att öka kundbasen i europeiska länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Spanien. Sverige nämns emellertid ännu inte som en uttalad ”måltavla”, och Go Daddy finns i nuläget inte heller mer på .SE:s registrarlista.
PĂ„ Googles officiella Webmaster Central Blog bekrĂ€ftar nu sökjĂ€tten att de överhuvudtaget inte anvĂ€nder sig av metataggen âkeywordsâ för att vĂ€rdera innehĂ„llet pĂ„ en specifik webbsida.
â Vi anvĂ€nder inte metataggen keywords i vĂ„r ranking. Andra sökmotorer kanske gör det, men Google gör det inte, sĂ€ger Matt Cutts, ingenjör pĂ„ Google.
Google uppger att en av anledningarna till att de ignorerar innehĂ„llet i metataggen keywords Ă€r att taggen har âspammatsâ flitigt genom Ă„ren, varpĂ„ vĂ€rdet av informationen urholkats mer och mer. DĂ€remot finns det fortfarande mĂ„nga andra metataggar som Google bryr sig om, och som Ă€r viktiga att ha koll pĂ„.
Jag kan inte särskilt mycket om domäner. Alltså jag fattar ju vad en domän är, hur man registrerar en och kopplar den mot en hemsida och en del om vad man ska tänka på vid valet av rätt domännamn och blablabla och så vidare. Och ju mer jag skriver och läser om branschen, och ju fler experter jag pratar med, desto mer lär jag mig ju hur det funkar och hur allt hänger samman. Men ju mer jag läser och förstår – desto mer övertygad blir jag också om att jag inte kan speciellt mycket. Det går bra ändå.
För även om den första .se-domänen registrerades 1983 (!) så har ”branschen” i praktiken inte mer än typ 15 år på nacken. Jag tror att en så stor bransch med en så kort historia haltar på alla möjliga plan, och det är bland annat därför vi fortfarande ser så många satsningar, spekulationer och prognoser bli något helt annat än vad personerna bakom dem egentligen tänkt sig. Ibland bättre. Ibland sämre. Ibland nåt helt annat. Branschen är full av överskattningar, underskattningar och överraskningar. Okej, det händer kanske inte varje dag, men det är ändå en bransch där David kan banka skiten ur Goliat bra mycket oftare än i de flesta andra branscher.
Tänk bara på Sergey Brin och Larry Page, männen bakom Google. Så pass sent som 1998 var de två 25-åriga studenter med två tomma händer och en idé. Altavista var Goliat, Google var David. Du vet hur det gick. Åtminstone för Google. (Vill du veta hur det gick för Altavista så kan du ju alltid, eh, googla.)
Okej, det var elva år sedan nu och det var längesedan vi, eller iallafall jag, höjde på ögonbrynen över att ”Googles senaste satsning blev en succé”. Det är snarare någon slags regel. När Google för nästan exakt tre år sedan köpte Youtube för 1,6 miljarder dollar, eller 12 miljarder kronor, så var det såklart en helt obegriplig summa pengar – men om Google ansåg att det var ett rimligt pris så var det förmodligen en bra affär, liksom?
Nu hävdar Cnet News att Googles vd Eric Schmidt egentligen tyckte att Youtube var värt typ 600 miljoner dollar, och att Google alltså skulle betalt sisådär en miljard dollar ”för mycket”. Detta trots att Youtube sedan 2006 befäst sin ställning som den fullkomligt dominerande videosajten som egentligen inte kan betecknas som något annat en än braksuccé. Hade Google verkligen räknat med att denna succé skulle vara typ tre gånger så stor vid det här laget, eller vad?
Och om självaste Google kan göra en så grov övervärdering av en domän, en sajt, ett varumärke – hur stor är då chansen att du och jag kan göra ett vettig bedömning om vad en domän och dess innehåll egentligen är värt?
Jag vet inte. Jag kan som sagt inte så mycket om domäner. Och ju mer jag lär mig desto mer upptäcker jag som jag inte förstår. När allt kommer omkring kan det nog vara en rätt bra insikt i en ung bransch där David faktiskt är starkare än Goliat, om så bara någon gång ibland.